gäst bloggare

Skrivet 2012-07-16 Klockan 12:00:00

Hej!

Tänkte börja med att säga att det är jätteroligt att jag får gästblogga här på denna fina blogg! Så tack Maja! Och sen tänkte jag börja med att skriva lite om mig själv och sedan berätta en sak som hände mig och mina bästa kompisar för ca 1,5 år sedan: )

Jag heter Felicia Nilsson Brinkby och bor i en liten stad/by som heter Mjölby som ligger i Östergötland :) Jag är 14 år, fyller 15 i höst så jag börjar alltså 9:an till hösten :) Jag bloggar i vanliga fall på http://teamcafe.blogg.se tillsammans med en av mina allra bästa kompisar : ) Vi har drivit bloggen sedan Januari så inte så länge :) För tillfället rider jag i ett stall vid namn Egebylund där jag rider två hästar den ena heter Miramis och han är en arabkorsnings valack född 1995 :) Sedan rider jag Bergets Myrona även kallad Myran hon är en liten stor häst korsning mellan connemara, halvblod & nordsvensk :) Mitt största intresse är hoppning som jag även har tävlat i hoppning lite med min förra sköt ponny Lady. Lady är en c-ponny född 1999 och är tyskridponny (som även berättelsen kommer handla om). Jag var med i division 3 laget våren 2010 med bra resultat :)

Första bilden är på mig och Miramis, andra på mig och Myran och sista på mig och Lady.

 

 

Nu till berättelsen det hände årsskiftet mellan 2010-2011 men börjar berätta ungefär ett halvt år tidigare. Vill dela med mig om detta för att många människor inom häst världen tror att en ridskola är ett ställe där man bara rider lektion en gång i veckan. Men denna ridskola betydde allt för mig!  

 

 

Mantorps travet som just då drev ridskolan ville längre inte driva den så vi årsskiftet 09-10 så sa dem till kommunen att vi kan driva den i ett år till sedan får ni hitta någon ny som kan göra det. Vi som red på ridskolan (Mjölby häst centrum) fick då inte reda på något utan vi var i stallet 12 om dygnet 7 dagar i veckan ungefär men ni förstår så tillbringade vi enormt mycket tid där. Vi hade 10 ponnyer (Higgins, Chilli, Yapp, Russin, Anna-Bell, Korak, Mandat, Edward, Lady & Solsi) och 9 hästar (Umberto, Cyrano, Chappan, Dalle, Klasika, Lekaco, Sture, Hanna & Volga) på ridskolan som nästan alla hade en eller flera skötare. Och jag hade min dröm ponny Lady som jag tog hand om varenda dag! Lady var mycket speciell (eller är) hon var/är ganska tjurig av sig och det var hon även mot mig i början men efter jag tagit hand om henne i ca ett halvt år så började vi båda lita på varandra så hon slutade tjura mot mig men fortsatte tjura mot alla andra så det var anledningen till att jag var ensam skötare på henne och det var jag ganska glad över att jag var för då hade jag henne för mig själv:) Lady var det bästa som hade hänt mig! Vi hade ett band mellan oss som var helt fantastiskt. Ni som inte rider på ridskolan tänker säkert att man inte kan bli så fast vid en häst som inte är ens egen men det kan man jag älskade Lady som om hon var min egen ponny:) Sommaren hade gått och höst terminen startade lite längre in på hösten så togs det upp att ridskolan skulle byta drivare till årsskiftet och vi hade ett möte och bestämde att Mjölby ridklubb skulle lägga in ett anbud om att driva ridskolan. Och vi alla tänkte att då blir det ju Ridklubben som får ta över och då kommer ingenting hända. Men säg den lycka som varar för evigt. Vi fick senare reda på att något som kallades Stallsnack HB hade vunnit att ta över vår ridskolan och vi hade ingen aning om vad som skulle hända men vi vart osäkra och började samla in underskrifter! En dag i slutet av Oktober samlades vi på Ica nere i stan för att gå till kommun huset och klaga & lämna in namn underskrifterna. Vi hade stora skyltar som vi hade skrivit på och så gick vi genom hela stan och skrek att ”Vi vill ha vår ridskolan som den är nu!” När vi kom fram till kommunen så fick två äldre tjejer och jag följa med in och prata med han som hade bestämt allt. Jag fick följa med enbart för att det var jag som hade kommit på att vi skulle protestera och samla namn. Vill också till lägga att vi hade över 600 namn. Kommun gubben berättade att dem hade tagit stallsnack HB enbart för de hade bjudit mer pengar än klubben! Både tidningen och tv 4 var där och filmade och fotade allt så allt har varit med i tidningar & Tvn.

 

Men vi fick ledsamt gå tillbaks till ridskolan och vi hade ju inte fått reda på vad som skulle hända med ridskolan om dem skulle ha kvar hästarna & personalen. På Stall snacks hemsida skrev dem att de skulle göra en sån liten förändring som möjligt och då tänkte vi att allt skulle säkert vara kvar som vanligt: ) Sedan kom en studie dag och vi åkte som vanligt upp till ridskolan tidigt för att hjälpa till med stallet och hästarna : ) Denna dag skulle bli en av de värsta. Vi satt och pratade i ”blåa entrén” utan för kontoret för vi väntade på att listan om vilka vi skulle rida skulle komma upp. Medans vi satt där så skrattade vi och hade super skoj. Efter ett tag kom ridskole chefen (Jossan) ut från kontoret hon såg inte lika glad ut som vanligt . Hon sa ”Jag har en bra och en dålig nyhet, vilken vill ni höra först?” Vi svarade ”den bra” Jag kommer inte alls ihåg vad den bra nyheten var för jag tänkte så dant på vad den dåliga kunde vara. Sedan sa hon ”Alla hästar kommer nu säljas och vi personalen kommer inte heller vara kvar så var bereda på att folk kommer komma och prov rida dem” Jag kommer ihåg hur tyst det blev sedan började alla gråta vi satt där och grät och kramades ingen av oss ville att detta skulle vara sant! Vi gick sedan ut i stallet och in till våra favorit hästar och grät vi satt och grät i flera timmar vi ville inte förlora det som betydde allt för oss. Men vi fick bita ihop redan någon dag efter så kom det folk och prov red och nästan alla hästar vart sålda. En dag så kom Ulricehamn och prov red vi visade upp Lady och dem sa henne vill vi inte ha så jag fick snällt gå in med henne i stallet igen. Några dagar senare kallade Jossan in mig på kontoret och då berättade hon ”Lady kommer åka med Solsi & Chappan till Ulricehamn” även då bröt jag ihop och började gråta Jossan kramade om mig och sa ”allt kommer bli bra”. Det bestämdes att vi skulle ha en avtackning av hästarna och det hade vi först hade vi en sista hopp clearround då jag och Lady slutade på topp med 2 felfria 70 rundor: D Över sista hindret kom tårarna. Efter hade vi avtackningen och vi ledde in hästarna i ridhuset då vi som var skötare höll i hästarna och fick berätta vad som var det bästa med hästen. Jag grät så dant när jag skulle prata så Helene frågade vad är det bästa med Lady svarade jag ALLT! Detta var på söndagen och på torsdagen dagen innan Julafton skulle alla hästarna åka. På tisdagen hade vi våran sista ridlektion vi alla grät och ville inte hoppa av! Sedan kom Torsdagen och vi alla var där jätte tidigt för att hinna säga hejdå. Jag gick in till Lady det första jag gjorde och började gråta. Efter ett bra tag kom Matilda ut och sa ”nu är Ulricehamn här” Då öppnades mina ögon och tårarna rann som aldrig förr. Jag fick sätta på Lady ett täcke sedan leda ut henne. När jag skulle lasta in henne så märkte hon att något inte stämde (Lady är lättlastad) Hon tvär vägrade gå in hon bara backade bakåt och jag sa till henne ”du måste gå in” Sedan fick Anna-Karin ta över och efter ett tag gick hon in. Jag stod i luckan och grät mot hennes mule och ville inte släppa taget jag kommer ihåg hur jag sa ”Hon får inte åka” Sedan kom Jossan och Matilda och kramade mig samtidigt som vi alla grät och Jossan sa som innan ”allt kommer bli bra” Denna gång trodde jag inte på dem orden hur skulle något kunna bli bra igen när jag förlorat min bästa vän? Ponnyn som betydde världen för mig! Sedan rullade transporten i väg och jag grät mer än någonsin! Dagen efter på jul afton satt jag och grät vid ett fönster hela dagen! Jag ville inte tro att det var sant jag hade förlorat allt!

 

Det är så sjukt svårt för mig att skriva om det här, jag har suttit och gråtit mig igenom texten…Denna händelse har förändrat hela mitt liv. Mitt självförtroende sjönk något otroligt mycket. Men jag fortsätter att kämpa för att en dag igen få ha Lady vid min sida.  Vill oxå till lägga att ridskolan som startades efter årsskiftet är en av sveriges sämsta ridskolor..

Jag har varit och hälsat på Lady nu efter och hon har det super och hennes nuvarande skötare är hon som jag driver bloggen tillsammans med :)

Jag hoppas ni uppskattar min gästbloggning :)

Kram Felicia från http://teamcafe.blogg.se/

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt Namn:
Kom ihåg mig?

Din M@il: (visas ej)

Blogg eller Hemsida:

Din Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
www.pokercasinobonus.se